onsdag 6 december 2017

Review: The Apocalypse Codex

The Apocalypse Codex The Apocalypse Codex by Charles Stross
My rating: 4 of 5 stars

This is absolutely delightful. The rythm is great - The bad Elder Gods and their minions are great and the characters based upon Modesty Blaise and Willie Garvin are in themselves such joy to get to know that their inclusion makes the rest a sheer bonus. Magick, Cthulu, bureaucracy, Modesty & Willie, an agent named Bob and a villain who is everything that is bad with a preacher....except his lack of nuts...literally...
What is there not to like?

For good fun and decent mayhem...read it

View all my reviews

Review: Zombie Battle: Complete

Zombie Battle: Complete Zombie Battle: Complete by Jacqueline Druga
My rating: 4 of 5 stars

I kind of like zombie origin stories and this is one of those. It is also refreshing that all participants are not complete morons who gets into impossible situations due to stupid behaviour. It is a well told story and it is entertaining which is what I would hope for when it comes to the living dead.

View all my reviews

söndag 29 oktober 2017

Review: Zombiestan

Zombiestan Zombiestan by Mainak Dhar
My rating: 2 of 5 stars

This was not a favourite. Both the characters and the plot felt underdeveloped. I will try a couple of other books though as there is something in the telling....

View all my reviews

lördag 12 augusti 2017

Review: The Fuller Memorandum

The Fuller Memorandum The Fuller Memorandum by Charles Stross
My rating: 4 of 5 stars

This grows on me. It is brilliant. The nerdnamedropping, the sarcasm and the wonderful scary things that go bump in the night mingles with James Bond and The Office. Read it...come on..give it a go

View all my reviews

torsdag 13 juli 2017

Review: City of Bones

City of Bones City of Bones by Cassandra Clare
My rating: 3 of 5 stars

Something I've learned through the years is that, when beginning on a new series, it is prudent to wait a couple of books until deciding whether or not I like what I am reading. This has proven true for a number of books with the exception of Lev Grossman's “Magicians” - which I really did not like and a Swedish crime novel series in which the main character was so annoying that I really couldn't put up with reading about him again. The first book in the “Mortal Instruments” series is kind of dumb but there are interesting details and I like that the author did not make werewolves into stupid dogs and vampires the cool kids on the block. I'll read a couple of more books before passing judgment.

View all my reviews

Review: Vindens skugga

Vindens skugga Vindens skugga by Carlos Ruiz Zafón
My rating: 4 of 5 stars

A beautiful haunting book


View all my reviews

torsdag 29 juni 2017

Review: I, Robot

I, Robot I, Robot by Isaac Asimov
My rating: 4 of 5 stars



View all my reviews

Review: The Long Cosmos

The Long Cosmos The Long Cosmos by Terry Pratchett
My rating: 4 of 5 stars

So.
This was the fifth and final book of the series and in a way, I would say that there were five very long chapters to one book and a rather good one. In the beginning, I found the lack of pace kind of distressing but the telling made all the difference so I trudged on and it is a fascinating story. Perhaps it is not the most complete or fulfilling story but it is a nice ride.
I did not particularly like the main character Joshua, I never got around to understand him at all really but that is beside the point. It is a story about connected worlds and what ifs and so forth just like good old science fiction. Yes, that’s it; good old-fashioned sci/fi. It made me feel young again reading Asimov and for that alone I am grateful.
Read it but read all of them – they are easy and quick so do not cheat – It will be worth it


View all my reviews

Review: The Long Utopia

The Long Utopia The Long Utopia by Terry Pratchett
My rating: 4 of 5 stars



View all my reviews

onsdag 10 maj 2017

Skolans problematiska kompetensutveckling



IMG_0680.jpg
En session på Hörby Aikido för ganska många år sedan
I skolan är kompetensutveckling ett diskuterat ämne och ett oerhört viktigt sådant. Oftast talar man dock om kompetensutveckling för att möta de svagaste, de besvärligaste, de svåraste eller bara de annorlunda. Det låter både klokt och genomtänkt att låta lärare få extra kunskap om just det som är annorlunda och därmed behöver bemötas på ett annat sätt och det är både klokt och nödvändigt men:

Det finns en helt annan vinkel av kompetensutveckling man sällan tycker sig har råd att skicka lärare på men som är minst lika viktig om inte än viktigare:

En lärare måste, om den skall kunna fortsätta vara aktuell, fortsätta utveckla även sin spets skärpa och kunnighet för sin egen skull.

Under något mer än femton år har jag övat mig i den asiatiska kampkonsten Aikido och under runt tio av dessa år har jag även dristat mig att undervisa sagda kampkonst efter bästa förmåga. Vad som varit glasklart under alla år är hur viktigt det är att själv fortsätta träna och utveckla min egen teknik och förmåga och att göra detta regelbundet för att kunna fortsätta förmedla något till mina elever. Genom att träna för och med människor med större erfarenhet och större kunskap om tekniker har jag fått en större arsenal av metoder, tankar och vinklar för att närma mig mina egna elever, deras styrkor och svagheter och deras individuella behov. Utan sådan kontakt och egen utbildning blir tekniken stagnant, metodiken gammal och det blir allt svårare att behålla en aktualitet. Låter det rimligt? Låter det självklart?

Varför är det då så annorlunda med svenska, engelska eller många av de andra ämnena vi förväntas undervisa år efter år? Under mina femton år som lärare i både svenska och engelska har jag inte, trots hur många kompetensutvecklingsdagar som helst, fått utrymme att skärpa eller uppdatera mina ämneskunskaper en enda gång.

Detta är inte en kritik mot min arbetsgivare - det är en kritik mot ett sätt att tänka

Skolans kompetensutvecklingsplan innehåller ingenting om att uppdatera och skärpa grammatiken eller skrivförmågan hos läraren. Inte heller finns litteraturhistoria eller journalistik eller allt annat som skulle kunna ingå i ett batteri av inspiration till trötta lärare som en gång älskade sina ämnen men som nu stillsamt dör framför videokurser med upprepningsbabbel från institutioner som pratar allmänt om att man skall anpassa allt till alla utan ett enda konkret förslag på hur det skall gå till.

Det kan låta hemskt men även om det är bra att studera svårigheter så är det dessutom nödvändigt att studera och delta i det storslagna, det excellenta och det briljanta. När jag vill bli bättre på att undervisa mina elever behöver jag kunna komma som en elev till en mästare och inte varje gång studera de som kämpar med grunderna. Är det svårt att tro att en duktig skribent har lättare att inspirera elever till att skriva eller att en skicklig matematiker som tillika är lärare har större möjligheter att fånga upp de olika svårigheterna i ett klassrum?

Alltså...

Det är således dags att föra upp ämneskunskapen och ämnesskärpan på dagordningen igen och göra detta till ett naturligt inslag i en lärares kontinuerliga utveckling. Det duger inte att gömma sig bakom didaktik och fina idéer om inte läraren står där i rätt av sin kompetens, kunskap och sin förmåga att förmedla dito på ett sätt som både är njutbart och fruktbart.

Till sist...

Hoppas jag att det med tiden kommer en nationell lärarutbildning med ämneskurser värda namnet och ett återupprättande av ämneskunskap och ämnesskicklighet som ledstjärna i undervisningen och i kompetensutvecklingen.

Magnus Bäcklund
Förstelärare

Hörby Kommun

onsdag 19 april 2017

Review: Besvärjelser och beskydd

Besvärjelser och beskydd Besvärjelser och beskydd by Maria Friedner
My rating: 2 of 5 stars

Det här är en bok full av underhållande uppslag där få av dem får något egentligt djup eller innehåll. Boken är lättläst, underhållande och, åtminstone för mig, relativt oengagerande.

View all my reviews

tisdag 11 april 2017

Review: The Long War

The Long War The Long War by Terry Pratchett
My rating: 4 of 5 stars

The long... are not so much a set of books but a book and this part of the book was pretty nice. Fun part is that I am relaxed and interested but not really entangled in the story. It has some good parts and the narrative is excellent but it is a relaxed thing of the mind rather than the heart. And characters like Lobsang, the living computer and reincarnated motorcycle-repairman from Tibet....

View all my reviews

Review: The Jennifer Morgue

The Jennifer Morgue The Jennifer Morgue by Charles Stross
My rating: 4 of 5 stars

Such a delight to read. I wasn't convinced by the first book but it had potential. This one was so much better. Mad, absurd and constantly jumping between the small stuff and the end of the world. Great fun and really nice

View all my reviews

måndag 13 mars 2017

Review: The Long Earth

The Long Earth The Long Earth by Terry Pratchett
My rating: 4 of 5 stars

This is not a story so much as an introduction to a story but it is a good one. The earth is infinite and most of man can step between worlds. This makes everyone go on a big hike and people travel The Long Earth as pioneers of olden times. It is very nice and exploring and adventure and humour and great storytelling about...

It is worth the read and I am reading the next one as we speak...

View all my reviews

Review: Allegiance

Allegiance Allegiance by D.J. Molles
My rating: 3 of 5 stars

This is one of those stories where you need to get to the end and I am frankly kind of satisfied... Not as many monsters as soldiers fighting it out but a nice couple of hours that gives you plenty of time to think on other things while reading...

View all my reviews

Review: The Atrocity Archives

The Atrocity Archives The Atrocity Archives by Charles Stross
My rating: 3 of 5 stars

It is kind of a frustrating book - I like a lot of the ideas and the story but I am not very fond of how it is told. I will do a couple of more books though as I am curious and quite amused.

It is a good book though...

View all my reviews

måndag 20 februari 2017

Mitt långsamma tatueringsprojekt


Så fick jag äntligen lagt några timmar på min rygg snart två år sedan jag första gången satte en nål i den. Min vän och vapendragare Mikael Lauritzen är den som hållit i nålen och går att nå på Hängmattans Tatuering i Majorna Göteborg. Som ett work in progress hoppas jag på att nästa session inte skall ta mig två år att ta mig upp till. Jag är en slöhög ibland….det medges

Magnus

fredag 20 januari 2017

Utdrag ur Gourmén - ett livstecken efter så väldigt länge


"Vad De Sade gjort för sinnligheten var det jag sökte efter i ätandet. Således prövade jag ständigt nya sätt att smeka tungan och strupen. Jag åt det vanliga, det ovanliga, det sällsynta, det svåra, det giftiga och alltid med njutningen och den där underliggande hungern som drivkraft. Hungern låg dold i mig och viskade i mörkret. Den väckte mig ur orolig vila och drev mig till världens alla hörn utan att låta sig tillfredsställas. I min ungdom åt jag med den bekymmerslöshet som präglar ett oerfaret sinne och det var inte förrän senare jag utvecklade en känsla för att inte bara avsmaka utan också bevara den fantastiska värld vår herre skapat."

Ur Gourmén - Kommer inom kort