Vägens Fjärde Kantat

 

Att sträva efter något är att försöka nå det ouppnåeliga.

Det är att sträcka sig mot månen eller att följa regler vars ramar är så strikta att intet mänskligt bröst är härdat nog för att följa dem.

Detta gör arbetet till ett ständigt utrymme för förändring och förbättring.

Allt går att föra till nya nivåer eftersom målet ständigt är föremål för sann strävan.

I vila gläds vandraren över hur stor del av resan det är som trots allt fortfarande ligger framför honom.

Dygd växer ur varje handling som strävar.

Att trakta efter något är att söka genvägar till ett mål man söker äga.

Med hungrigt hjärta och snabba ben närmar man sig målet utan annan omtanke om sin omgivning än att avgöra om den utgör ett hinder framför målet eller inte.

Den goda skörd som färden framåt och strävandet lovar faller osådd på ofruktbar mark.

Tusen faller för det enda och detta endas värde minskar i samma proportion.

På detta sätt finner sig många stående med ödsliga hus fyllda med saker av stort värde men utan själ.

De ting de samlat väger tungt på trötta skuldror.

Långsam blir rörelsen hos den som bär alltför mycket och begränsad blir den som har alltför många ting att överblicka och bevaka.

Vägens Tredje Kantat

Det är inte din sak att styra andras själar.

Icke heller att uttala dom över deras liv eller sättet de valt att följa sina vägar.

Ödmjuka dig i din kontakt med andra och sök förståelse istället för konfrontation.

Att träda tillbaka för att lyssna är inte att överge sin ståndpunkt utan snarare för att berika denna med vinklar man kanske själv inte ens anat.

Det är dock heller inte din sak att trampas under den okänsliges fötter.

För mycket backande kan hindra din resa och göra vägen omöjlig att företa sig.

När det inte längre går att stiga åt sidan och du är belägrad av de profana är det tid att ge din motståndare en varning.

Om belägringen inte upphör har din motståndare valt sin egen undergång och därmed befriat sig själv från rätten att vara fredad.

Hugg så utan glädje och utan större nåd än vad som visats dig.

Det är aldrig av godo att söka strid och det är den yttersta av brister att söka strid med gäster vilka du inbjudit till din egen boning.

Alltför stor undfallenhet är dock en begränsning av den egna viljan och därmed en synd som bör undvikas så att din boning inte blir ett tillhåll för snyltare.

Var så stark i din övertygelse, stolt i din hållning och framåt i din själs strävanden.

Möt vandrare med respekt och gäster med frikostighet men låt dem inte håna dig vid ditt eget bord eller vanhelga ditt tempel.

God Jul Grasshoppers

Dagen som börjat med att gräva sig ut från parkeringsplatsen avslutades med att gräva sig in på parkeringsplatsen igen efter att ha stått fastkilad i en och en halv timme. Skolavslutning och betyg och lite fika och…

En av belöningarna med att vara lärare är att man får se saker utvecklas och man får se hur arbete ger enorma skördar. Jag upphör aldrig att förvånas och imponeras av mina elever och arbetskamrater i den gemensamma malström som är vår arbetsplats. I år var det speciellt ett jäkla betyg i engelska som jag verkligen längtat efter att se. Till nästa termin finns det massor att arbeta med och ibland blir man lite trött…

Då och då träffar man sedan på gamla elever och dessa berättar om vad som hände sedan. Någon hör av sig och vill ha hjälp med en uppsats de skriver på gymnasiet och en annan färdas till Frankrike och vill ha hjälp att kontrollera ett mail. Någonstans i detta försvinner tröttheten och oron och man tvingas att inse att väldigt mycket faktiskt ordnar sig.

Jag är en man som älskar mitt yrke därför att jag får privilegiet att vara tillsammans med så underbara människor. Och vem behöver egna ungar när man är omgiven av en sådan mängd fantastiska…

Åh apropå bilden så var det någon på lärarhögskolan en gång som påstod att man aldrig fick röra sina elever så jag gör inte det…jag ljuger aldrig heller

Domo Arigato Gozaimashita Grasshoppers

God Jul & Gott nytt År

Ät inte gul snö & spräng inte bort kroppsdelar ni gillar

Vi ses i Januari

Magnus

Vägens Andra kantat

Ur Clavicula Salos

Att vandra vägen fram för att blott få skymta det som är bortom nästa krön är en resa utan slut.

Fri kan så den resande stanna vid varje ting som fångar, lockar eller fascinerar.

Utan brådska kan han undersöka och njuta av det han funnit för att sedan på nytt söka vägar bortom horisonten.

Tid förlorar mening och vinner i meningsfullhet när rätt tid läggs på varje plats vid varje tillfälle.

Om stegen istället fylls med sträva efter finita mål blir så även sinnet finit.

Den strålande själen trängs in mellan raka murar.

Den hindras i sin flykt av portar beslagna med egots ambitioner.

Förkrympt blir till slut både kropp och själ och dessa stolta pilar når aldrig de mål de var avsedda för.

Kroppen jagar utan vila mot det ständigt undflyende.

Hetsad av sin ryttare stressas springaren med löddrande man till dess att den en sista gång lägger sig ner för att aldrig stiga upp igen.

Bitter blir en sådan skörd när endast ånger och ruinerna efter styvnackad ambition står som det slutliga resultatet.

Ett livs värde kan inte mätas i finita mått.

Ej heller kan det skattas efter antalet ting det funnit efter vägen.

Livets essens är nödvändigheten och det enskilda livets värde kan endast tillfyllest skattas av den som lever det.

Därför kan ett liv på samma plats utan resande fötter vara ett fullt liv även om kroppen föds och ger upp andan utan att ha vandrat till jordens alla hörn.

Köttets förfall behöver inte vara själens förfall och själens resor ger upphov till större mysterier än vad få av oss anar.

Således är vägen en resa utan slut även om kroppen tagit boning i en korsväg och förblir där till dess att den återgår till jorden.

Den Gode Brodern

Vägens Första Kantat

Ur Clavicula Salos

Att gå en Väg innebär att det är oundvikligt att andra går jämte, framför och bakom dig.

De går samma eller liknande vägar vars steg är skilda från dina blott på grund av små variationer i steg eller anslag.

Trots detta är det ett universum mellan dig och de som färdas i din närhet.

Många av de du möter är fyllda av övertygelsen att just deras väg är den rätta och detta inte bara för dem själva utan även för alla andra runt omkring dem.

Vissa leder så andra i bojor efter sin egen väg.

De bojor med vilkas hjälp de snärjt sina offer tär själar och försvagar viljan.

De matar kedjebäraren som navelsträngar och förtär sina offer långsamt och med mycken bitter smärta.

Sådana kedjebärare är vampyrer vars själar förvridits av ambition och självgodhet.

De söker ständigt nya offer och låter även de redan fångade snärja andra.

De är Pest och bör behandlas såsom sådana sjukdomar, med eld och isolation.

Deras rörelsefrihet bör begränsas och deras underhuggare jagas bort från de svaga och de oskyldiga

Ve den som kommer i deras väg utan att känna dem för vad de verkligen är.

Tag akt ty de är starka i sin övertygelse, konstfärdiga i sitt tal och förtrollande i sin illvilja.

Känn dem på deras likriktning och deras önskan om att förändra dig till sina egna avbilder.

Värj dig med kraft ifrån deras kedjor och stålsätt ditt hjärta mot deras förförelser.

Vet att ingen profet som sätter sig själv som mönster för andra ager kraften att förmedla livets mysterium.

Sök dock aldrig att bryta någon annans boja då du med sådana handlingar osökt som räddare kommer att binda den befriade till dig.

Den befriade som inte själv gjort sig fri söker nya bojor att ersätta de gamla med ty sådan är den viljesvages natur.

Dela frikostigt med dig av det du lärt dig.

Håll inga hemligheter utan visa dina medresenärer ställen där marken inte bär.

Ge och låt de du möter själva avgöra vad det önskar göra med det du givit dem.

Den Gode Brodern

Svärdets Kantat

Ur Clavicula Nox

Svärdet är ett ting
Ting äger inte synd, skuld eller vilja
Den som hanterar svärdet ger det dess uttryck och anda
Det hanterade svärdet vibrerar genom universum och förtydligar krigarens hjärta
Lögnen blir en omöjlighet i huggets enkelhet.
Eggen skär genom slöjor och pekar mot den avskalade sanningen.

Den som lär sig svärdet lönas i hållning och sanning
Den som ryggar från svärdets dödlighet förlorar en viktig aspekt
Att dra ett svärd mot en annan människa är dödens väg
Att anträda dödens väg men att kunna avstå från att hugga är dygd
Ett svärd som enbart dras i vrede och våld är ett dött ting
Att kunna handla och att handla är två skilda ting

Det religiösa svärdet är oftast för skarpt
Det esoteriska svärdet är oftast för slött
Det filosofiska svärdet är oftast för ensidigt
Det mondäna svärdet är oftast för grovt
Hjärtats svärd är tvekans, skönhetens och sanningens svärd
Hjärtats svärd har en hård egg och en mjuk kärna

Hjärtats svärd har en hård egg och en mjuk kärna

Den Gode Brodern

Sorgens Kantat

Ur Clavicula Nox

Vet människa att livet är sorg uppå sorg utan annat att hoppas på än att förlösas innan nya sorger tynger en panna redan lagd i de djupaste veck.

Ju mer liv man ges desto större insikt om den bittra bägarens fulla djup och desto tyngre pressar det hjärtat till en allt hårdare skapelse.

Ett sådant hjärta av diamant, pressat av tryck och tid till jordens hårdaste material, gör stum skönhet av det som borde vara levande och föränderligt omfamnande.

En del hjärtan svartnar endast till svartaste kol och saknar sedan styrkan att forma bitterhet till skönhet.

De blir till gift vars smitta befläckar varje hjärta de sedan berör.

Med denna insikt finns det de som säger att all lycka är illusion och att livet är ett slavhjul man bör arbeta sig fri ifrån.

Andra hävdar att bara den döende guden är stark nog att befria hjärtat från sin sorg.

Är då icke människan gudomlig?

Är icke människans hjärta en gudaboning och det lovade templet?

Är icke hjärtats väg den väg till frälsning som var och en kan vandra oavsett vad man väljer att kalla sin gud?

Att frukta sorgen är att ge den makt, att omfamna den är att göra den till en tillgång.

Sorgen är en nyans av livet lika nödvändig som kärleken och glädjen.

Låt din sorg bli den bittra smak som förhöjer andra smaker och ger färg åt din konst.

Låt livet vara fullt även när det gör ont.

Den Gode Brodern

Dummare än Söder

Mitt favvis-uttryck "dummare än en låda" är numer utbytt mot "dummare än Söder"
En kortstudie av hans gärning och uttalanden visar att lådan är inte bara en bättre låda utan även en bättre medborgare och representant för mänskligheten. Jag ber därmed lådan om ursäkt för det eventuella lidande jag orsakat

Studera gärna ett exempel nedan:

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article7999379.ab

Tacitus et Occultus

 

Innan Ordet var Tystnaden i vilken det som var någonting kunde kontemplera sig självt i förhållande till det Intet som var överallt. I tystnad och i intet betraktade det sig självt och sade: Jag Är.

Sålunda lät sig intet skjutas undan och göra plats för det som skulle vara någonting.

I sin visdom, nyfikenhet och storhet lät sig detta Jag Är spridas över den duk som intet spänt upp och ordet satt i rörelse. Varje punkt fylldes från en outsinlig palett av variation av färg, ljud, dröm, smak, eter, ande et al. Det som varit något redan innan något betraktade sig självt och fann att det var två, i mening och syfte just att kunna betrakta sig självt. Sålunda blev allt annat två men i den oändliga variation av två som var det som var något innan något. Sålunda kunde också två bli ett och två bli Noll. När så universum slutat koka och det som var kosmos tittade in mot sig självt förbands universum i Livets väv ur vilken den eviga floden gjorde rörelse möjlig. Genom allt som levde sipprade, plaskade, lekte och smekte floden varje lem som höll livets gnista. Därmed var allt förbundet och därmed återvände allt till det som varit något ända sedan det inte fanns något. Ur den själ som var Eheieh, eller ”Jag Är”, sköt oräkneliga strålar vilka var de frön av liv som i sinom tid steg fram som det ursprungligas avbild.

Till synes var dessa dualiteter och således imperfekta utan varandra. De tittade på sig själva och kallade sig människor. Delade som himmel och jord kände sig människan ofullkomlig trots den gudomliga gnista som bodde inom henne och trots det eviga flöde som gav henne liv. Hon klagade, krigade, grät, skrek och led i sitt sökande efter den fullkomlighet hon inte kunde se men ana inom sig. Hon såg att det var skillnad och tillskrev denna skillnad en ordning som var absurd och sedan levde människan i den absurditeten. Hon såg att vissa var annorlunda och sökte andra vägar och kallade dessa styggelser. Hon gjorde skillnad på ett ting och ett ting och sedan skillnad på sådant som inte kunde åtskiljas. Därefter satte hon värde på det som inte gick att värdera och genom detta så satte hon också ett pris på sig själv. Hon förväxlade köttets form med den sanna dualiteten och rangordnade sedan köttet på ett sätt som var hädiskt i den högstes ögon. Inom henne tystnade den sång som en gång lett henne på vägen till den fullkomlighet som var hennes. Fruktans portar och villfarelsens labyrinter omgärdade den hjärtats sång ur vilken själen och därmed det gudomliga talade till människan. Sann delning uppstod i den avgrund som bildades mellan människans huvud och hennes hjärta. Berövad sin fullkomlighet sörjde människan och sökte svar på sina brister inom och utom sig själv. Bestulen sin krona och berövad den härd som var hennes hjärta tog hon så sitt sköte och den rot som var hennes innersta låga och delade den från sitt hjärta såsom en spegel av den avgrund som redan delat henne en gång. Sålunda lyckades människan förbanna sin rot sin härd och sin krona och genom att skilja dessa åt blev de ofullkomliga och utan substans.

Människan föll så i förtvivlan och sökte bland skuggor det som gått förlorat i ljus. Vare sig Eld vatten eller salt ville uppenbara sig och människan såg skuggorna växa sig allt större och allt starkare. Ur skuggorna vaknade minnena av det ursprungliga ljuset och människan formade nycklar vilka kunde öppna portarna till det inre där det sanna mysteriet bodde. Få var de nycklar som var fullkomliga och få var de vägar som ledde rakt in i den hjärtats kammare ur vilken saker uppenbarades. Eftersom människans hjärta var fördolt och hennes sinne fördunklats var det vissa som ansåg att endast deras nyckel var den rätta för alla varelser. Dessa drev med eld undan alla andra och deras handlande slog deras själar i bojor på ett sätt som ingen annan handling kunnat göra. Några av dem odlade hjärtan av is eld och järn och deras dåd var många och fann ingen nåd i himlen eller någon annanstans. Andra fann att det sanna hjärtat var fördolt eller ockult och svepte sig själva i detta ockulta, detta fördolda av guds natur givna. De höll heliga och hemliga de texter och ord och gester som kantade stigarna kring universum. De grävde ner vägvisarna och dolde ingången till templet. De byggde bålverk av illusioner kring de sanna nycklarna. Deras hemligheter var dock som barnets som viskas från öra till öra. Orden förvreds och förvrängdes till dess att tiden och blotta avståndet från källan gjorde att de var obegripliga yttranden på ett språk förlorat i avgrunden. Till slut frågade man sig: Är det meddelande som först viskas detsamma som det som slutligen återvänder? Svaret fyllde de församlade med stor sorg och man begav sig åt olika håll med varsin liten bit av hemligheterna.. De brutna bröderna vaktade svartsjukt på sin lilla bit och ju längre tiden gick ju mindre mindes man av dessa tings sanna innebörd. Större och större och mer och mer komplicerade blev de bländverk som en gång skapats för att dölja det som inte bör döljas. Till slut hade det bildats hela mönster och i dessa framträdde nya gudar och nya monster att befolka himmel och helvete med. Människan stod delad i vrede och ställde himmel mot helvete, gud mot gud och broder mot broder.

I sorg och förtvivlan rasade hon så mot sig själv och fann ingen frid även om hon följde även de mest osannolika påbud. Hon införde tyrannier och störtade dessa i fördärv utan att nå åter till hjärtats väg. Hon längtade och suckade och dräpte och förgjorde och intet dövade den molande smärta som åt sig in vid hennes bröst. Hon förbröt sig mot sin egen natur och försköt till och med sin egen kropp eller ting sprungna ur hennes kropp. Hon skådade sitt eget kärl och fann det orent såsom hennes sinne fördärvats av den avgrund som skiljde henne från den del av henne själv som var gud. Hon omgärdade sig med tabun och förteckningar över synder så att hon kunde förbryta sig mot dem alla och sedan störta sig själv i det helvete hon skapat. Hon förgjorde kärleken genom att gradera den och klä den i strikta kostymer. Det tudelade och det som delats av nödvändighet sprang i tusen bitar och spreds över världens hörn och split var dess näring och opposition dess form.

Det som var är och skall vara och som stod för Ordet kände sorgen och delningen i de myriader som också bar den gudomliga gnistan. Som irrbloss flammade de upp i korta insikter för att sedan kastas ut i det svartaste hav och försvinna. Det stora missförstånd som en gång följt den första tudelningen stod nu som en avgrund i vilken myriader kastade sig ut för att falla i bitterhet och okunnighet. Brydd lät så Drömriket forma kartor tillbaka till himlarna. Genom hela skapelsen spreds dessa kartor till öppna och ärligen sökande kärl. Sådana kärl blev ofta både profeter och martyrer då människan är en varelse vars hårda sida är lättskrämd och våldsam. Många var de som förgjordes blott därför att de dryftade sanningar som inte längre passade de vridna doktriner som etablerats i tiden efter avgrunden. Bit för bit återskapades dock de sanna orden men dessa var svåra att finna och väl sprida över land och hav. Många hade dessutom höljts i dunkel för att skydda dem från de förvridnas förstörelselusta. Detta dunkel blev snart lika viktigt som själva kartan och därmed gick många stigar förlorade.

Några av de brutna bröder som i sin förtvivlan sökt sig till ensamma platser där ingen annan röst än deras egen kunde tala för, mot eller till dem råkade så på ögonblick när de icke längre förmådde tala och den tystnad som därmed följde föll djup och tung inom dem. De blickade in i det fördolda och det som de hållit hemligt och såg den korruption som vuxit sig stark i de slutna rummen. Vad som en gång varit salar till brädden fyllda av kunskap var nu bassänger av svartnat vatten ur vilka dunster av förruttnelse angrep varje näsa och svalg. De såg hur böckerna förvanskats och hur ordet tagit perversa former. I tystnaden blev de varse hur ordnarna odlat män vars högsta nöje varit att klä sig alltmer utstuderat samtidigt som de skapat allt större åtskillnad mellan sig själva och andra. Tron på den egna doktrinens ofelbarhet var som ett gift som fördes från lärde till lärjungar och från präster till fallna. Ockult – fördolt var det som stod i mörker och det som stod i motsats till det som den Högste avsett med sin tystnad och sitt tysta exempel. De brutna bröderna klev så utanför det fördolda och in i den tystnad där de i sanning kunde se sig själva. Delade och uppdelade skådade de sin motpart i sig själv och förstod sanningen i den första dualiteten. De vände sig mot himlen och sade: Du som är bortom allt vad jag är. Du som är den som var, är och skall vara. Förlåt en sådan dåre som jag som så länge varit blind och döv. Jag som i sanning är delad för föreningens möjliga mirakel.

Uppfyllda av den himmelska friden begav de sig ut att lära människan den tystnad och förening i tystnad som var deras Väg och världens glädje. De gjorde sig av med det fördolda och dolde varje hemlighet så att den blev uppenbar för var och en som så önskade. Således blev det så uppenbarat att det fördolda icke var det tysta och att tystnaden var helgad men icke det ockulta. Vissa byggde så tempel inom sig medan andra bar sina tempel med sig. Varje plats blev helig och varje hjärta en möjlig boning för ett tempel .Varhelst livets vatten flödade fritt och fritt givet klingade de toner som visade vägen till den högste. Sålunda var förbundet åter och sanningen återförd till bröder och systrar. Att åter få människan att lyssna till sitt hjärta var dock ett arbete som ännu icke är avslutat. Lång och svår är den väg som människan envist bekämpar.

Frater Clavdio

Narrsång

När natten blir till dag
och allt som finns kvar, är bara jag
då smakar vinet bittert, smakar fel
Jag har hört så många sanningar
svart är vitt och upp är ner
men det jag har förstått är bara en sån liten del

Narr säg mig varför
du vandrar så blind
med hela världen i din famn
och tårar på din kind
Vart går dina vägar
när solen har gått ner
en blinkning där bland skuggorna
sen finns du inte mer

Du finns inte mer

När mörker bryts av ljus
när gryningen stjäl drömmars brus
då ser jag allt det där jag aldrig ser
Bland ruiner av ett tusenfalt
saker som jag borde gjort
alla vägar som jag gått en gång och aldrig mer

The Stars My Destination

När jag som barn lämnade barnboken var Sci/Fi den genre som lockade och pockade. Jag läste Asimov och Heinlein och hade enormt svårt för att hitta nya böcker då så lite var översatt som jag själv kunde hitta som nio-tioåring. En av de böcker jag skulle ramla på var Alfred Besters “Tigermannen”

Boken om den hämndlystne Gully Foyle skulle sedan följa mig genom livet utan att jag egentligen kunde komma ihåg vad den handlade om. Det enda jag egentligen mindes var att han var riktigt arg och att han “Grantade”, hoppade mellan det ena stället och det andra med viljans hjälp.

När jag så ramlade på den under mina bokussökningar kunde jag inte låta bli att köpa den igen och därmed läsa den trettio år senare fast den här gången på engelska. Det är fortfarande en fantastisk bok. Numer kommer jag ihåg så mycket mer och därmed har den bild jag hade av boken förändrats radikalt.

Två världar, två bilder och en enda bok – det händer inte ofta…

The stars my destination

Rött, blått och grönt blev brunt i botten

Vad kan man säga? Är det så att svenska folket har en sådan svans av obildade mobbare som numer lyckats organisera sig? Bara idiotin i matematiken som säger Sverige=9,5 miljoner Invandrare=6 miljarder och att man därmed kan tala om invandrare som en grupp. Det är bortom korkat på samma sätt som oförmågan att skilja på bombkastande fånar och religiösa människor. Jag blir trött och deprimerad över oförmågan att skilja äpplen och päron. Ännu ledsnare blir jag av att se mitt land återgå till det smutsbruna som kravlade omkring för femtio år sedan.
För helvete är det det här det bästa vi har att komma med?
Jag trodde inte vår utbildningsnivå var så illa men men...

Svartnad

Inom mig dväljes mörkret
Inom i djupet av min själ
Svartnad och fuktig min fästning
Slikt är givet hatets träl

Inom mig dväljes intet
Inom i salar av is
I intet blott ekot mig svarar
Hånar min dårskaps pris

Men stillad min vrede
Stillad min sorg
I intet jag söker mig skyla
Kom vinter med vinden
Snart frusen min borg
Svartnad i vinterkyla

svenskt register mot våldtäkter

Blankt nej till svenskt register mot våldtäkter | Brott och straff | Debattämnen | Debatt | Aftonbladet

"Men för jösse namn. Registrera ALLAS DNA, då kan man identifiera om man hittar en okänd avliden person, om det begås ett brott där DNA lämnas kan man få tag i brottslingen och/eller ett offer etc etc etc. Har man rent mjöl i påsen varför tveka?"

Så här resonerar en av de debattörer man kan läsa bland de kommentarer som kommit in till debatten om ett DNA-register. Rent-Mjöl-Argumentet måste vara ett av de dummaste men också ett på stark frammarsch i vår avlånga land. Har du inte gjort något fel har du ju inget att oroa dig för. Så gjorde Nazister, Kommunister och Inkvisitorer förr i några av alla de utrensningar som mänskligheten drabbat sig själv med. Den ofarliga registreringen av Juden gjorde dessa lätta att hitta och när man sedan kunde spåra upp homosexuella och Romer och andra icke önskvärda så var detta en enkel sak med goda register. Vi glömmer oerhört snabbt hur lätt det är för särintressen att få makt i korta spann och hur de under den tiden hinner orsaka massor av ondska.

Har du inte gjort något fel så har du inget att oroa dig för - I vems bok?

Själv skulle jag strunta i om Sverige demokratiskt bestämde sig för att vara idioter - Jag skulle inte låta mig registreras punkt. Förmodligen skulle jag liera mig med personer som arbetade på att sabotera den sortens register. Snacka om bakvänt att vara antidemokrat i liberalismens namn ;D

Har du inte gjort något fel så har du inget att oroa dig för...

Quis custodiet ipsos custodes?

Kroppen contra själen???

”Landstingens kulturprojekt slukar miljarder varje år” - DN.se
Att ställa kultur mot sjukvård är olyckligt oavsett om landstingen förmodligen slarvar bort mängder av pengar. Haken är att det är att ställa två grupper mot varandra och på´så sätt få den ena att se mindre behövande ut än den andra eftersom det är kanske ingen som dör i brist på kultur eller? Det är nog rätt och riktigt att ifrågasätta resursanvändningen inom våra offentliga inrättningar men man bör nog akta sig för att ställa verksamheter mot varandra och kulturen är ett viktigt och gemensamt ansvar. Detta borde i sig diskuteras och granskas. Det är dock knappast rimligt att ställa detta mot sjukvården.

Vill man seriöst komma åt resursförstörelsen inom landsting och kommun så skulle man börja med att titta på dumheter som:
Upphandlingsavtal - att tvinga verksamheten att köpa från ett ställe gör processen att handla långsam och dyr - dessutom kan leverantören skita i servicen när de väl fått kontrakten.
Interndebitering - folk anställda för att debitera och fakturera grannkorridoren då de olika verksamheterna låtsas som om de har varsin påse pengar.
Uselutbildning - Idiotkurser som bekostas av det allmänna där tjänstemän på betald arbetstid tvingas titta på föreläsningar om tvåltillverkning under 1700-talet eller datorn "compis" uppgång och fall år 1983.

Att hacka på kulturstöd på det här sättet visar lite på en kultursyn där kulturen är ett överflödigt nöje.

Att kulturen som samhällsbärare-samhällskritiker och samhällsspegel är nödvändig för vår utveckling och vår överlevnad är ett annat sätt att se på kultur som den enklaste idéhistoriska studie torde kunna visa på. Dessutom har kungar och stater alltid bidragit till sångare, poeter och andra kulturarbetare för att dessa skall kunna verka och leva.

Granska gärna men ställ inte kultur mot sjukvård - ett värdigt samhälle har råd med både och.

Om anmäld ostreklam

Läs Artikeln här - Kvinna anmäler ostreklam

Vissa människor borde dricka lut och lägga sig någonstans där de inte är i vägen medan de dör. Jag blir fan kränkt av alla jävla lättkränkta sub humana vars personliga förmåga att lösa sina situationer motsvarar klippsniglars flygkapacitet. nej låt oss anmäla reklam - finns det inget ställe där jag kan anmäla folk som kränker den allmänna intelligensen?

Totalt sett är detta en av anledningarna till varför vårt samhälle kostar för mycket pengar och dessutom driver mot stilla katastrof. Den samlade kränkheten ligger som en våt filt över oss på samma sätt som den stämningspatetik vi studerat i det stora landet i väster. Nu får det fan vara bra med svenskens usla förmåga att hantera sig själv.

Lös din konflikt med grannen

Lär dig ta hand om din maginfluensa

Sluta vara rädd för (stoppa in valfritt skräp här)

Sluta tro att du behöver blöja, napp och snutte upp i femtioårsåldern och lägg fan ner skvallrandet till staten varenda gång något upprör dig. Det går att själv avgöra vad som är rätt och fel utan att fråga myndigheter.

Skärpning

Björklund behöver lite koll

Föräldrar tvingas sitta med i skolan säger Jan Björklund när han är ute och talar.

Dumheter. Sätt in lärarresurser på låg & mellanstadium - låt folk gå om ett år om de inte löser grunderna och släpp den anala fixeringen vid engelska för att komma in på gymnasiet. Befria speciallärare & kuratorer från scheman och låt dessa själva styra sin tid och sina insatser. Ge skolan rätt att utreda problem även om inte föräldrar vill detta. Knyt Socialtjänsten närmare skolorna och bygg om Barn & Ungdomspsykiatriska så att denna kan ta hand om de barn skolorna faktiskt inte har kompetens att klara av. Definiera sedan yrkena så att skolan slutar sitta med händerna i tusen syltburkar de inte klarar av att reda ut. Sluta låtsas att alla är lika och sluta för all del låtsas att alla kan samma sak på samma tid. Hjälp folk att göra studieval som faktiskt leder fram till något och hjälp folk att hitta sina förmågor… Alla dessa ungar med fantastiska förmågor som motas i dörren därför att de fick usla betyg i något eller inte kan något. Själv kan jag inte idrott men det har inte hindrat mig från att sjunga. Jag kan inte ett piss om fåglar eller träd i Sverige eller landskap eller några jävla residensstäder men ändå så kan jag odla min sallad, ta körkort, laga mat, måla tavlor, träna aikido, undervisa i engelska och svenska och så vidare. Min poäng är att vi gör för lite för att kolla vad som funkar, för mycket om vad som inte funkar och sedan lägger vi en jävla massa resurser på att lära fel människor fel saker.

Blogger Labels: Björklund,Föräldrar,mellanstadium,gymnasiet,Socialtjänsten,Ungdomspsykiatriska,kompetens,Definiera,yrkena,händerna,Sluta,Hjälp,Alla,ungar,Själv,idrott,fåglar,Sverige,residensstäder,sallad,resurser,människor,saker,engelska,dessa,samma,jävla

När Orwellianer jagar Konst

Den 30:e juni fälldes en översättare för ett antal tecknande bilder han förvarade i sin dator. Det är en djupt oroande dom eftersom den tar klivet in i konstvärlden på ett sätt som det var ett tag sedan.

Återigen har vi ett exempel på hur Rädslans Doktrin arbetar. Barnporr – Barnporr och Terror – ord som får Svensson att skaka och gå med på vilken stendum frihetsinskränkning som helst. För övrigt har sexualskräcken gått så långt att det förmodligen är olagligt att inneha nakenbilder på sig själv innan 18-års ålder -

Själv minns jag de bilder jag tog som tonåring och aldrig vågade framkalla. Vilken lycka och glädje det hade varit om jag haft en digitalkamera istället. Mitt privata arkiv hade varit mycket större men jag antar att det hade gjort mig olaglig så fort jag klev över tröskeln till vuxenvärlden och därmed innehade dokumenterade övergrepp.

Det är nu dags för Svensson att kliva ur sin moralpaniska lilla igloo och fundera över rimligheterna i de paragrafer och domar som rullar på den svenska arenan. Grunna lite till efter den där magkänslan som skriker om att det är säkrast att vi förbjuder. Titta själv och minns själv och tänk lite. Det här stoppar inga monster – det hindrar inga nya monster och det blir inte svårare att vara monster. Det skapar däremot klyftor av dumhet och misstro och maktlöshet…

Den dömde skriver själv HÄR

Från Piratpartiet om saken HÄR

Från Aftonbladet ett litet inlägg HÄR

Blogger Labels: Orwellianer,Konst,översättare,antal,dator,Återigen,Rädslans,Doktrin,Barnporr,Terror,Svensson,själv,Vilken,glädje,Mitt,övergrepp,dags,igloo,rimligheterna,paragrafer,arenan,Grunna,Titta,klyftor,dumhet,maktlöshet,Från,Piratpartiet,saken,Aftonbladet,inlägg,inga

 

Argentina först i Latinamerika med homoäktenskap

Och så blev det lite ljusare i världen än en gång. Ytterligare ett steg för livet, ljuset, kärleken och friheten i en värld som ibland känns tvärt emot.

Puss & Kram Argentina

Mer Info i DN – Här

Magnus

And now for something completely different…

Fristadens örtagård- ett inlägg i det goda livet

 

Grattis Kronprinsessan & Lilith

Jag är nog monarkist eller kanske traditionalist i det att jag gillar mossiga traditioner och medaljer och inavlade kungahus. Jag gillar monarkin Sverige oavsett om det är så att det är odemokratiskt och kostar pengar. Upphandlingsavtal, FRA, Censur och övervakningsnojor är betydligt värre än monarkin och tanken på Mona Sahlin som president med Ohly och Wetterstam som rövtorpeder får hela min värld att snurra som huvudet på en sjösjuk säl.

Dessutom gillar jag gulligheten i dessa osannolika människor som finner varandra och sedan blir snuttlyckliga…

Således Grattis Kronprinsessan och den nye Hertigen av Västergötland – Live long and prosper…

Själv fick jag fyra kattungar varav den unga damen valde att lägga den förste i min säng. Frågan är nu vilka av dem som stannar på Fristaden och vilka jag letar nya hem till i höst

Kram Lillith

M

The Return of Stasi Rond XI

Datalagringsdirektivet är en av de där hörnstenarna i den fruktans doktrin som vår moderna Illuminati försöker implementera för att ta makten över individen. Varje försök att förhindra det synnerliga övergrepp det skulle innebära att övervakas på exempelvis internet kan utlösa anklagelser om att individen är för barnpornografi eller terror.

Kloka människor finns dock och dessa organiserar sig nu allt mer för att förhindra att lakejerna återigen skall styra över våra sinnen. Det är skönt att vi har piratparti – fritänkare – tokskallar och rättshaverister som sabbar den här sortens system bara för att eller för att de är fel.

Fight the Fear

M

DN

Technorati-taggar: datalagringsdirektiv,Piratpartiet

Musiktävlingar

Sitter om natten och bläddrar i nyheter och finner att tydligen så gick det inte så bra för Sverige i den äldsta tv-sända musiktävlingen. Indignationen över detta är stor och man pratar om rätt eller fel låt som vann varenda jämrans år…

Vem som vann eller inte är egentligen rätt ointressant. I alla fall om man vill mäta någon slags kvalité. Om låten och/eller artisten lever ett par år efteråt så hade vi något som håll. I de flesta fall däremot, faller artister och sånger ut i glömskans avgrund ganska snart. Det är lite som hypade band…vänta….vänta…platta 3 är en  Best of och sedan slipper vi höra från dem igen….

Hade “experter” verkligen klarat av att välja så hade vi kanske haft färre bankkriser och fler David Bowie…

Fast mig veterligen finns det bara en…

 

Technorati-taggar: musik,schlager,tävlingar

Hej då Ronnie James Dio

Varandes en stilmässigt otrogen människa växte jag upp konsumerandes massor av musik från olika håll. Som barn var jag oerhört fascinerad av exempelvis Kraftwerk och varvade synth-tonerna med disco av Boney M. Att ramla mellan väldigt olika sorters musik blev en vana och mina blandband innehöll Bob Marley, Sex Pistols, Grandmaster Flash, Iron Maiden och så vidare...
Jag behöll dock Kraftwerk på mina blandband och sedan kom jag ut på landet och fick en tape med Rainbow ”On Stage” – Den rösten och de sångerna skulle komma att förändra något fundamentalt och för första gången i mitt liv ville jag gå på koncert. I tjugofem år har sedan dess Ronnie James Dio varit en ständig följeslagare. Jag tror att varje stor händelse i mitt liv på ett eller annat sätt har ackompanjerats av Ronnie James Dios musik. När Ronnie sjöng i Sabbath var det Ronnie. I Rainbow eller i Dio – Det var alltid Ronnie. Ozzy må ha varit hur gullig som helst – För mig är ”Heaven and Hell” bättre eftersom det är Dio som sjunger. ”Rainbow Eyes”- ”Gates of Babylon” – ”Strange Highways” – Just nu dånar högtalarna med sånger som får mitt hjärta att brista om och om igen.
Genom alla dessa år har det alltid varit en röst jag aldrig tröttnat på – en röst som jag aldrig behövt bli besviken på – en man vars hela väsen tillförde något.
Tack Ronnie
Vila I Frid
M

Zac's åsikter på ett fat: Trendbrott eller bara stiltje?

Zac's åsikter på ett fat: Trendbrott eller bara stiltje?

Lagen – Djurplågeri & Bluffmakare

Idag fälldes de män/pojkar/apskaft som torterat ihjäl ett par kaniner. Personligen mår jag illa när jag tänker på den skräck de här puckona orsakat och min spontana reaktion är att jag hoppas att någon ger dem duktigt med spö när de väl åker in. Samtidigt kan jag inte låta bli att fundera på vad som händer sedan. Egentligen måste det ju vara fel på dessa herrar och därmed lär det inte göra någon som helst skillnad att de får krypa bakom galler någon månad eller så. Vad jag skulle vilja se är en koll på de här herrarna så att vad det än är som gjort dem så empatilösa elimineras innan de åter får fritt vandra bland oss andra. Skalar jag av mig hatet, hämnden och resten av bagaget så inser jag att detta torde vara det vettiga. Det skulle i och för sig säkerligen innebära att de satt på statens bekostnad betydligt längre men poängen är att det egentligen inte hjälper att straffa utan att förändra.

Naturligtvis, och detta borde kunna göras genast, så bör dessa puckon diskvalificeras från att ha djur överhuvudtaget – man skulle till och med kunna tänka sig djurbesöksförbud. På så sätt är det enkelt att se till att dylika klantskallar inte kommer i närheten av saker de inte kan hantera exempelvis hundar.

Lämnar vi djurplågarna så ramlar man på bluffmakarna som vill sälja gulsåpa för tretusen spänn eller “RÅDGIVNING” som leder till enorma räkningar. Hela systemet fungerar eftersom man både som privatperson och ännu mer som företagare får problem med inkassobolag och betalningsanmärkningar om man inte gör rätt när man bestrider fakturor. Det vore en smal sak att ordna så att man hos kronofogden och inkassobolag kunde svartlista oseriösa företag samt att man snabbare kunde belägga fanskapen med näringsförbud. På så sätt försvinner den statliga torpeden i bakgrunden som dessa kräk kan använda mot sitt offer. Ibland är lösningar enkla.

Vi andra kan hjälpa till genom att ringa dessa företags ägare mitt  i nätterna – beställa deras varor via falska adresser samt lämna ifrån oss falska kontonummer, infekterade brev och så vidare. Gör livet kostsamt för bluffaren. Gör livet besvärligt och dyrt.

Lev väl

M

Buskrosor

Hade någon tidigare sagt åt mig att jag skulle pyssla med trädgårdar för skoj skull hade jag garvat hejdlöst och sedan hängett mig åt dataspel för allt vad jag orkade. Nu gillar jag dock att ha saker att göra och trädgårdar intresserar mig på flera plan. En av dem är örtagården med kryddor till mat, brännvin och själ. En annan del är rosor.

Detta är min oinspirerande framsida vid vilken någon glad människa planterat ett antal bokpinnar tre meter in. Dessutom står där ett par träd, en rad avsågade tuijor och gudar vet vad för slags  barrbuskar. Nåväl jag har för avsikt att fylla den här fronten med parkrosor.

Röda och vita rosor med blåa klematis som klänger…

Rosor det är grejen det…

Idag sålde jag en tavla

Eller egentligen gav jag bort en tavla och fick en bunke vinflaskor istället. Jag älskar att måla och att skriva och att göra musik. Själv har jag dock aldrig haft några illusioner om min egen förmåga och därmed har dessa verksamheter förblivit hobbyer jag ägnar mig åt med passion men utan ambition. Att någon därför skulle vilja hänga en av mina bilder på väggen eller ladda ner en av mina låtar till sin Ipod är och har alltid varit för mig både en kick och ett litet lyckorus. Att dessutom någon skulle vilja betala för något av mina alster gör det hela än mer guldkantat.

Så här på kvällen efter att ha avnjutit en lammstek så sörplar jag på delar av min konstnärslön och min värld ter sig betydligt ljusare…

Arigato

Magnus

För bilder se HÄR

För musik se HÄR

Myten om lärarens sommarlov och ferietjänsten

Har du hållit ett föredrag på mellan tjugo och fyrtio minuter inför en mer eller mindre svårflirtad publik någon gång? Hur lång tid skulle du vilja ha för att förbereda ett sådant föredrag? Om du dessutom skulle utvärdera och bedöma dina tjugosex åhörare på det ni talat om och arbetat med samt klura på hur man går vidare för att till slut döma dessa med ett betyg som antingen släpper dem vidare eller dömer dem till ett års förlängning och i värsta fall utvisning genom utslagning. Är det inte då rimligt att du lägger en deltid på att arbeta med just dessa uppgifter noggrant och koncentrerat?

Jag älskar mitt arbete men avskyr hur det framställs ibland. Det är också irriterande att anklagas för att vara en latmask eller en glidare. Däremot erkänner jag att det i den moderna världen inte alls är nödvändigt eller ens möjligt att sitta på sin arbetsplats för att göra sitt jobb. Jag pratar med elever på MSN och Facebook, något jag inte vill göra på skolans övervakade datorer. Det går inte att arbeta med bildbehandling på skolans datorer. Det går inte att högerklicka eller använda bokmärken i browsers. Det går för den delen inte att högerklicka alls. Med andra ord arbetar jag ibland hellre hemifrån än i skolan på grund av att skolan inte har de verktyg jaq behöver för att utföra mitt arbete och naturligtvis därför att kommunala datorsystem generellt är undermåliga och ritade av idioter.

Förutom detta skulle man kunna säga att om jag tog all tid jag lade på skolan utanför skolan skulle jag få så mycket övertid att jag lagom till sommaren skulle kunna kompa ut mer tid än vad jag har nu. Semestertjänst skulle dessutom låta mig ta ledigt på ett helt annat sätt än n u när vi följer loven. Ett exempel på hur det fungerar finns att läsa om HÄR
Så visst ha gärna tankar om arbetstid och jag har inget emot att få mer tid med mina elever. Men tvinga mig inte att putta fler fåniga planer, arbeta med undermåliga amatörprogram eller låtsas att det går att göra bra lektioner om dessa inte planeras och förbereds...
Fråga mina elever - De vet
M

En kommentar om Ask från Knappnytt - Stöd denna hjälteorganisation

Dummare än Ask???

Dummare än Ask kan man kanske bli när man heter Bodström men det är uppenbart att puckogenen inte är politisk. Kanske är det någon exotisk form av hjärnkirurgi som orsakar den totala bristen på känsla för rättssäkerhet när man blir justitieminister i Sverige.

Sparka Ask för helvete -

M

---------------------Pussel----------------

Klockan tickar framåt
Jag vet inte var jag é
Tiden den går bakåt
Visar mig allt jag inte vill se

Ibland när allting gick för fort
Alla saker som blev så fel

Jag undrar vad jag skulle gjort
och vad som behövs för att bli hel
Vad som behövs för att bli hel

Dagen flyger sakta bort
det jag minns är det som är kvar
ett ögonblick av varje sort
en smärta som är så underbar

Jag lägger pussel bit för bit
Så sakta så syns det att det är jag

hur har jag kommit ända hit
hur har jag kommit till idag
hur har jag kommit till idag

…

Nationella Prov & Graderingar

Imorgon onsdag smäller det igen och det är dags för vårens Nationella Prov i Engelska. Jag gillar att bli testad utifrån och det är nog bra att det kommer åtminstone en kunskapsmätning grundad bland de tankesmedjor som verkligen funderat över vad måldokumenten säger. Om inte annat blir det en test på min kvalitet som lärare, eller åtminstone en aspekt av den kvaliteten.

Skitnervös är jag – säkerligen lika nervös som de elever vars närmaste framtid klart påverkas av morgondagens övning.

Jag är nervös för deras skull – naturligtvis vill man att deras resultat skall vara så goda som de hoppas på – men också för min skull eftersom jag mäter mig själv i mina elever.

En klok man jag känner sade nyligen att man kan se lärarens kvalitéer i dennes elever. Själv kommer jag med nervös spänning följa morgondagens övningar och hoppas…

I nästa vecka följer ytterligare en examination då mina Aikidoelever skall gradera sig. Det blir premiär på klubben och detta är den första kull som testas i Aikido på en matta i Hörby. Mina gamla kamrater från Enighet kommer till Hörby för att examinera och självklart känns detta fantastiskt. Samtidigt smyger den där nervositeten in redan nu.Man vill ju att de skall lyckas och detta på deras egna villkor.

Graderingar och NP har sina likheter. En verksamhet testas utifrån av förhoppningsvis erfarna “provkonstruktörer”. Jag rättar inte mina egna elever utan det gör andra med större erfarenhet och kunskap. På så vis får jag ett kvitto på att jag gör saker rätt eller fel.

Jag tror på system som kan prövas utifrån. Det är utmärkta sätt att hjälpa till och upprätthålla kvalitet men också ett sätt för instruktörer och lärare att utveckla sig genom att man kan analysera sina resultat och även få sina metoder ifrågasatta.

Det är synd bara att det känns så jäkla scary…

Lycka till nu alla Storkäftade, Underbara… Åtminstone jag hejar på er med varenda fiber imorgon.

M

Tvåsamhetsnormer & Knogjärn…

eller:- du trillar nog dit du också….

Ibland är det svårt att förklara att man vill vara ifred. Det finns en slags tvåsamhetsnorm som på något sätt fungerar som ett slags tyranni trots att vi, enligt vissa undersökningar är det mest ensamma landet i världen.

Själv kan jag ibland känna någon slags sug efter det rent fysiska i en relation men samtidigt är jag mer och mer övertygad om att jag inte har lust eller ork att lägga tid på en annan människa. Något gick sönder hos mig sist och det är inte något jag ens vet om jag har ork att laga. Vad jag vet är att jag inte längre är beredd att ändra:

Mitt hår

Min Mat

Mina Katter

Mina prydnadssaker

Mina kläder

Mina tavlor

Min musik

Min datorspelstid

Mitt jobb

Mina ambitioner

Min trädgård

Ja du kanske förstår principen. Jag är inte längre beredd att jämka och jag litar inte på att en annan människa inte skulle försöka pilla i saker. Förmodligen skulle jag inte ens kunna behärska mig om jag lät någon försöka.

- jaaa i ett förhållande måste man ju jämka….

Just det. Därför skiter jag i det – Jag väljer att låta bli…

- Du trillar nog dit förr eller senare…

Ja kanske men inte om jag kan göra något åt det. Tro fan inte att du fattar ett skit om det som rör sig inom mig.

Det är lite som diskussionen om barn. Med jämna intervall fylls min vardag av någon välmenande kretin som talar om för mig att jag visst vill bli pappa. Jag är för fan fyrtio år och vill fortfarande inte. För att vara riktigt ärlig tror jag inte ens att jag kan. Så låt mig för helvete vara. Det är så vansinnigt irriterande att behöva förklara samma sak om och om igen.

Någonstans är det normalitetsnormen som slår till och blir ett förtryck för oss andra som inte fastnat i en tvåsamhet av heterofunktionalitet medelst 1,3 barn.

Jag kommer inte att “trilla dit” – Jag funkar inte så

Jag vill ALDRIG ha barn – Det finns andra som är bättre på det än jag. Just nu vill jag inte ha några förhållanden eller ens korta andra grejer, mest därför att jag helt enkelt inte pallar alls. Kanske går det bra också?

M

Hurra… vi vann Siewert, Studio S och resten av Orchermaffian…

I SVD bland andra kan man läsa att filmcensuren skall avskaffas… Bra, det är på tiden. På 80-talet var vi tvungna att smuggla usla kopior av filmer från Holland, kopiera usla kopior och betala hysteriska överpriser för usla kopior bara för att vi skulle kunna se film som inte var perverterat våldtagen av censurpacket och staten. När drägget smugit runt filmen var det återigen musiken som fick stryk – Vi minns alla så väl Siewerts lilla WASP-Show där han vräkte ur sig sitt frireligiösa trams

 

Nåväl. Det som kanske kan beklagas i den här lilla humorkavalkaden är att vi faktiskt gemensamt betalade för den här propagandan via TV-licensen

Nu dör i alla fall den ovärdiga och vidriga idén som kallas filmcensur och måtte den begravas under fest och jubelbasuner. Det roliga är att samma troll tenderar att leta upp lite olika företeelser vid olika tillfällen. Det må vara litteratur, film, bild, musik, rollspel, datorspel eller för all del dans. Det är upp till varje människa att se till att varje regel,lag eller förordning som förordar censur, bokbränneri eller annan pöbelism, motverkas och motarbetas med de medel som står till buds.

Gör man inte det står det förr eller senare en “brandman” i dörren för att elda upp dina olämpliga böcker eller dina omoraliska tavlor…

Censur är medeltida och ovärdigt ett modernt samhälle

Magnus

All the king's horses and all the king's men…

Ok jag erkänner…ibland känner jag…längtan

Jag kan känna längtan efter en annan människa att ta i, att krama på eller att smaka på… Samtidigt var det något som gick sönder i mig…något som får mig att dra mig undan, att dra mig ur…

Ju längre tiden går desto svårare tycks det för mig att städa ur det där som nu är trasigt för att ge plats åt något annat. Det är inte riktigt rädsla eller så är det det, den där känslan av att inte  riktigt klara av det.

En eftermiddag höll någon om mig och jag kände hennes läppar mot min hals och jag backade, backade och backade…

Humpty Dumpty sat on a wall

Skolans Roll i Institutionen Sverige

I Nässjö vill man dra igång drogtester på elever på gymnasiet trots att Skolinspektionen konstaterat att den sortens tester inte är i enlighet med skolans uppdrag eller knappast ens laglig. Skolans påstående att testerna är frivilliga gör inte saken bättre på något sätt. Att neka till en test kommer att innebära att man har något att dölja och därmed är man ju suspekt.

Idén med drogtester i skolan har problem på flera nivåer. Rättssäkerhet vid testning, integritet, relation mellan skola och elever är bara exempel på de mellanmänskliga problemen. De institutionella problemen är minst sagt lika stora.

En skola är en plats för utbildning först och dess huvudsakliga kader av personal består av pedagoger. Dessa är ofta specialiserade på ämnen som svenska eller historia. Många gånger möter och hanterar lärare saker de inte är utbildade för och egentligen heller inte har mandat, lagrum, utrymme eller ens vilja att ta hand om. Ständigt läggs det på skolan och dess personal att lösa de mest skilda problem det inte finns kunskap om. Relativt ofta gör man också detta utan att tillföra lärarna och den övriga personalen de befogenheter de behöver för att genomföra de krav som ställs.

Drogtester är ett sådant exempel. Skolan har inga befogenheter, inga lagrum och inga lokaler för att genomföra den här sortens tester. Skolan kan dessutom inte övervaka eller verifiera den här sortens tester på ett rättssäkert sätt. Skolan har heller inte drogtestande som sin uppgift. Det finns andra myndigheter och föräldrar vars ansvar det är att besluta om åtgärder för barn & ungdomar som hamnat på glid.

Den nuvarande situationen i skolan är djupt beklaglig och en del av problemet är att skolan ålagts att lösa saker som ligger på föräldrar, socialtjänst, barn & ungdomspsykiatri och andra experter. Skolan själv måste ta på sig ett stort ansvar för detta eftersom skolan ofta gör ett amatörmässigt försök istället för att lämna över till berörda myndigheter eftersom skolor tenderar att vara oerhört rädda för att bli anmälda till skolverket.

Den kapitulerade föräldragenerationen måste även den erkänna sitt ansvar. Varför behövs rastvakter på gymnasierna –denna frivilliga skolform? Varför pimplar ungdomsgenerationen godis & läsk på ett sätt som gör dem sockertrippade hela dagarna? Varför läser ni inte med era barn och stöttar dem i att åtminstone kunna läsa så mycket att de i tonåren klarar en vanlig dagstidning eller NE? Varför måste lärare hjälpa tioåringar att skära kött i matsalen eftersom deras föräldrar uppenbarligen inte behagat lära sina barn att äta med kniv och gaffel? Skolan skall fostra och skolan skall undervisa men det börjar hemma.

Skolan skall inte ta över fler arbetsuppgifter den inte är kompetent att hantera. Drogtester är absolut inget skolan skall beblanda sig med av alla ovannämnda skäl. Föreligger det drogmisstankar bör dessa överlämnas till socialtjänsten och så får de hantera saken.

Allt annat är både rättsvidrigt och rättsosäkert.

Mer om detta finns på bland annat SYDSVEnSKan

Iriminage och Skolplaner

På väg mot dojon så funderar jag över om det inte borde bli massor av iriminage idag. Det tar tio minuter från hemmet till Älvdalsskolan och hela vägen grunnar jag över olika ingångar och angreppsformer. För att vara riktigt ärlig har jag grunnat över passet ända sedan jag åkte från jobbet vid halv fyra-tiden. Så här vid sju när vi bugar in, blir det en kort uppvärmning, lite fall och sedan…

Tids nog lyckas jag komma fram till en iriminage efter att ha ägnat tid åt att gå och stå och massor av tenkan. När timmen är slut är vi svettiga och glada. På ett sätt är jag rejält glad åt att jag inte måste lägga upp mina lektionsplaner innan träning. Jag slipper också skriva personliga utvecklingsplaner och behöver inte svara på varför jag inte gör vissa saker i en viss ordning. Det ger en dynamik där jag kan svara på frågor som ställs på mattan direkt. Vi kan söka tillsammans och i stunden. Naturligtvis håller jag någon slags hel plan för vart vi skall komma och jag håller reda på vilka tekniker som behöver övas men den är inte särskilt tidsbunden och den är inte heller särskilt strikt.

I skolans planfixerade värld skall vi skriva individuell utvecklingsplan, åtgärdsprogram, mobbingplan, samverkansplan, riskprognos, skräckplan, matplan, skåpplan, plan för planerandet av planläggningen för plan och så vidare. Ju fler planer ju mindre elevtid. Det finns en otrolig övertro på att det blir bättre bara man skriver en plan. Personligen tror jag att jag gör bättre nytta i klassrummet undervisandes tillsammans med elever än om jag sitter på något kontor och petar i en plan.

Jag blir mer och mer övertygad om att skrivbordsterroristernas planskrivningar bara är ett sätt för de värdelösa att motivera sin existens på.

Så här på kvällen funderar jag över morgondagens lektioner i Svenska och Engelska – Jag tror det blir iriminage imorgon…

hatten av för kommunala konstigheter

I Hörby har man beslutat sig för att lägga pengar på att köpa in hattar eller snarare kepsar i olika färger till personalen för att hjälpa till med det kreativa tänkandet. Idén bakom detta kommer tydligen från en Edward De Bono, vars metoder syftar till att hjälpa just det kreativa tänkandet på traven. Det är relativt lätt att muntert leka med  ord som kommunal, kompetens, ägg och hatt och göra bondomelett på saken men jag skall försöka avhålla mig från de mest uppenbara lustigheterna.

Kanske är det så att kommuner och kommunala verksamheter verkligen behöver tänka sig ur de lådor man stoppat sig själv i och kanske är detta en möjlighet att göra just det. Samtidigt får man förstå att kommunal verksamhet sällan nämns samtidigt som resurs-smart eller ens ekonomisk.

Fråga den dåre som kom på att kommunala byggnader skulle finnas i "bolag" som de andra verksamheterna skulle hyra till marknadsmässiga hyror,vilket ledde till att skolor inne i städerna blev så dyra att skolan var tvungen att göra sig av med personal...

Naturligtvis borde idioten som hittade på just den grejen doppas i tjära och fjädrar för att sedan deporteras till Fårö för olovlig dumhet.

En irriterande bieffekt av de kommunala leksaksbolagen är en mängd mellanchefer över oförklarliga verksamheter. Dessa tenderar att föröka sig i mystiska team och lustiga bolag såsom bolaget vars enda funktion är att samla upp de företag som skolor har konstiga upphandlingsavtal med.

men det går nu inte att komma åt den kader av mellanchefer som myllrar runt i den kommunala och statliga verksamheten. Däremot kan man rösta in och ut politiker.

Med detta sagt så hoppas jag att socialchefen i Hörby har väldigt mycket på fötterna och en himlans bra plan för att backa upp sitt inköp av små glada hattar i krisdrabbade Sverige. Jag väntar och ser ett tag men bär nog för säkerhets skull som vanligt en svart hatt.

Magnus

Jag och tv-apparaten – ett kammarspel del 1

 

Jag gillar film och jag gillar tv-serier. Då och då dyker det upp historier som för mig tillbaka till den barndomens njutning jag hade när jag ensam under lördagens morgon tillbringade timmar med att äta frukost och sluka serietidningar. Jag gillade att samla hela årgångar av historier så att jag kunde följa mina favoriter från början till slut. Cliffhanger-prylen fungerade väldans illa för mig.

Det fanns något irriterande i att behöva vänta på upplösningen som inte fyllde mig med den förväntan som var själva avsikten utan snarare en irritation som gjorde att jag bad föräldrarna säga upp prenumerationen på Kalle Anka med sin eviga följetång på slutet. Okay, jag erkänner; Musse Pigg var tillräckligt irriterande för att man skulle vilja sluta läsa tidningen i alla fall men den rackarns följetången var ändå det som fick den unga bägaren att rinna över.

Samma sak hände med böcker. Jag läste Bilbo innan de andra Ringen-böckerna därför att då var de ju i rätt ordning. Jag var dock tvungen att ha alla innan jag började läsa eftersom det skulle vara eländigt om man var tvungen att vänta på nästa del. Här bifaller alla som med mig följt Robert Jordans megalomaniska-nästan-Stephen-King-ordrikiska jätteepos vars färdigställande efter elva böcker avbröts av författarens synnerligen irriterande frånfälle….

Nåja. Jag behöver alltså lite trygghet och lite kontinuitet. Bristen på kontinuitet har lett till skilsmässor såsom när jag som barn slutade titta på Dallas på grund av Bobby-incidenten, eller i vintras när jag bröt ett mer än trettioårigt förhållande med  Spiderman på grund av att bolaget bestämt sig för att fuska med kontinuiteten.

TV-Serier har därmed blivit mitt nya junk istället för serier. Jag vet inte varför serievärlden blivit så illa men numer fuskas det alldeles för mycket med kontinuitet och då blir det inte roligt längre. Jag blir därför alldeles förskräckt när TV-serier verkar dra ut för mycket på tiden och alldeles förtjust när serier som BATTLESTAR GALACTICA faktiskt går och tar slut och jävlar vad slut den tar.

Man måste bara älska en story som tar slut även om det innebär att man måste leta upp nya underbara serier att konsumera. Om du av någon anledning inte hunnit se Galactica än så passa på och gör det. För en gång skull är jag riktigt glad åt en remake. Den nya versionen blinkar vackert åt den gamla men är ljusår bättre på alla sätt.

Technorati-taggar: tvserier,tv,battlestar galactica,serier,följetång

För den intresserade så kommer det att komma lite fler tv-serier vad det lider.

Fröer och Trädgård

När jag försökte dela trädgård med någon slutade det med att jag planterade blommor i hemlighet eftersom damen egentligen mest ville att jag skulle vara med och gräva. En av de saker jag alltid velat ha är en alruna. För mig var det en sagoväxt som jag bara ville ha men det var inte riktigt enkelt att hitta en. Med nät och några hundralappar så fick jag dock hem en hel hög exotiska fröpåsar inför vårens övningar. Så just nu ritar jag på trädgård fastän den är dränkt i snö. Så här långt har jag väggar av bambu. Jag har röda och vita rosor i en häck med blå klematis på stolpar och klätterrosor uppför hela garaget. Min örtagård är också på ritning så vi får se vad det blir till slut.

Visst ja, den där fröhandeln som hade så bra grejer finns här:

WWW:IMPECTA:SE

 

Magnus